Kalas!

Kalas, kalas, och ännu mera kalas!!

Vi har många som vi vill fira i oktober, så då får jag väl använda det som ursäkt för att jag varit så oflitig med mina blogginlägg, jag menar jag har ju hållit på att tillverka presenter, förstås. Väldigt viktigt. Här har flitiga Lisa huserat. Japp.
 Men inget går ju som bekant riktigt som man planerar, ni vet det där med tid och så...
I alla fall jag tror att jag ska hinna med mer än jag egentligen gör, mycket mer.
Kan tom vara lite stressande,när man har ett minimi på drygt 700 ideer i skåpet och man kan ju inte förverkliga mer än allra högst 7. Inte för att jag e nåt mattegeni direkt, men det är ingen bra ekvation.

Nåja, presenter alltså... detta är baksidan på en t-shirt som jag duttat ihop till en kompis, och jag menar VAD ger man till nån i 41 års present??? Jo, man fixar till en döskalle tröja, för karln e barnsligt förtjust i döskallar! Blir bra tror jag, annars får han väl använda den till att torka olja med när han skruvar...

framsidan!

Nästa present, här går vi till ytterligheter; 2års kalas...En tuttig nuttig Tilda docka i brunt...

En av barnens småkusiner bjuder till kalas, mycket trevligt initiativ, tycker jag eftersom man nästan aldrig ses annars, dom bor nämligen i Sverige.

Och nästa...
Denhär tuffisen gav vi bort i present i början av oktober när söta fröken E fyllde år, hon hade önskat sig ett av mina memo block, så hon fick ett blått sådant också.

och så fick hon ett näpet kort.

Nu e jag helt svettig och slut efter att ha fått in alla dessa bilder hit, känner mig faktiskt lite duktig...
Klapp på axeln!

Det var en del! av oktobers presenter det, så var det med den saken!


Until we meet again....
Tjing på er/hälsningar presenttillverkarn

Mental motvind och nuttiga necessärer

Goder afton i stugorna!!

Efter denhär veckans mentala motvind, som i mitt tycke, blåst onödigt ihärdigt och oväntat hårt, så har jag varit tvungen, för mitt eget förstånds bästa, att sitta vid symaskinen lite grann. Lite sådär som terapi, ni vet, och då har jag snajdat ihop några nya alster som förhoppningsvis nån glad liten köpare kommer att sladda hem med från skördefesten som är 21 -23 september.
Alternativet är att jag får sladda hem med dom tebaks, men det går väl bra det med, kan jag tänka. E väl inte så noga.

Medan de mentala motvindarna vinat runt öronen, så har denhäringa frun, slarvat ihop säkert fem stycken sånahär... eller var det sju, vet inte så noga, ingen har räknat. Mucho bra terapi...

Den här pluttiga fjärilsmojängen sydde jag när mina goda vänner A och M hedrade oss med ett alltid lika trevligt besök from over there (Sverige, alltså) Och jaa, jag veet, ser ut som en riktig oreda  i bakgrunden, men never mind oredan, Kreativt Kaos, säger jag bara... 

Tjingeling på er alla sötnosar!!

Hälsningar från det orediga syrummet.

Regn och regn och mera regn...

Hej svejs i lingonskogen!

Ja säga vad man vill om denna här somriga sommaren, men regnat har det gjort, ordentligt och många gånger, både på längden och på tvären, så egentligen så värst somrig har den ju inte varit då alltså... Inte har det varit speciellt varmt heller, iaf
inte här på dom här breddgraderna där jag brukar häcka....

Nåja, strunt samma, då kan man ju med godaste samvetet sitta inne vid kompisen symaskinen eller sitta och pilla i nån pappershög och fixa till lite scrapbooking...

Imorgon ska mina goda vänner M och A från Svedala komma sladdande med sina snajdiga symaskiner i bakluckan och så ska vi SYYYYY... Det kommer också ett gäng glada tantor lite härifrån och lite därifrån.
Åtminstone hoppas jag att dom e glada ;) Jo men de e klart dom e, de utgår vi ifrån.

Nu borde man ju tycka  att man inte hade ett enda problem i världen, men men, jag har ingen aaaning om vad jag vill sy... Sicket stort lyx problem man fick nu då... Ja jisses, men jag kommer nog på något, vänta bara.
Jag var till och med till bibban och lånade lite böcker för att inandas lite ny inspiration, men se av det blev intet...Jag är inte den som vill klaga men faktiskt: får man skriva (de e ju mest bilder i dom) laga böcker som e dåliga, öhh, ja men jag skojar inte, TRÅÅÅÅKIGA !!!!  Det blev snarare så att ju mer jag tittade i di däringa böckerna ju mindre inspiration fick jag. Jamen ni förstår ju, det var som om den lilla inspiration man hade, sluuurpp,  -BORTA... Snopet värre.... Man borde väl inte klaga men nu kan jag faktiskt inte låta bli. Skulle jag veta hur jag skulle gå tillväga så skulle jag banne mig fixa till en roligare bok själv. Just det, sådeså.

Och med det klargjort för var och en, så måste jag nu sladda till mitt digra tygförråd och skrämma fram nåt snitsigt tyg som jag kan sy nåt roligt av imorgon... Det ska banne mig bli roligare än roligast, att sy imorrn, alltså och att träffa M och A, men de e ju så självklart att det skulle jag ju inte ens behöva skriva ;)



Until we meet again...
Hälsningar Snusan med idètorka...

Nämen, kolla, det gick!!!

Tadaa, det trodde man ju inte. E nästan så jag inte tror det är sant....
Men faktum kvarstår, jag lyckades få in bilden på dom prickiga pannlapparna, och det på första försöket, dvs första försöket i dag.
Jag försökte ju få in dom tidigare men då gick det ju inge vidare. Då gick det tom så bra att jag tappade bort bilden helt och hållet, bara en sån sak borde ju uppmärksammas med nåt finare pris av nåt slag. Tycker jag. Bäst jag tar och dammar av nån hylla till det.

Det var tydligen väldigt lyckat att ta en liten dator-paus och bara ligga ute i det gröna och ha lite som semester liksom.

På tal om semester så har vi varit ut och sladdat med vår husvagn på lite semester i vårt västra grannland, mycket skoj hade vi kan jag avslöja. Bad i kalla vatten och spökvandring i gammal herrgård och annat micket roligt...Och ett besök på Furuviks djur och nöjespark hann vi också med tillsammans med goda vänner och deras barnbarn som är i ålder med våra barn, där var det väl mest barnen som hade skoj förstås men vi hade iaf väldigt trevligt sällskap.
Det är ganska lukrativt att ha en nöjespark skulle jag gissa, utan att vara alltför yvig i mina antaganden...
Först kostar det skjortan bara att komma in och sen är det åkband för åkattraktionerna MEN inte alla attraktioner ingår i själva åkbandet, nä nä det vore alltför enkelt det.
Då är det nån fyndig, riktigt smart person som har hittat på, att den och den och den attraktionen kan vi nog ta lite extra betalt för, ja jisses det är bara att öppna plåmsan och låta den stå vidöppen medans man är där. Allra helst båda föräldrars plåmsor på samma gång... Jamen jag förstår ju att det kostar att driva en sån där anläggning men ändå, lite irriterad blev jag allt ändå. Men barna hade lattjolajbans på hög nivå så det är till att  vara nöjd ändå.

Men som ni vet är ju sonen väldans förtjust i dom där ääängri bööörds, och ja såna fanns det i parti och minut som man kunde VINNA om man köpte lotter och hade lite (eller mycket vad det verkade) TUR och det hade vi ju INTE kan jag ju vackert meddela. Snarare tur med nitlotterna.  Pojken blev ytterst besviken och det rann tårar så ansiktet blev sådär randigt ni vet... Då kom jag på den briljanta idén, eftersom ungen snart fyller år: att jag köper en (big big size fannns det och det var ju den han ville ha) Kände mig nöjd över den idén ända tills spolingen i luckan säger att: nä dom är inte till salu, bara lotterna kan man köpa... Men va faan, hade just köpt så många lotter att jag inte täcktes berätta för mannen ens riktigt hur många jag egentligen hade köpt. Tror det var bluff och båg det där jag, jag såg nämligen inte en enda som vunnit något från angry birds ståndet, men det sprang omkring folk överallt som vunnit jättelika chokladkakor och basketbollar och gigantiska chipspåsar och allt annat man kunde köpa lotter och vinna på... Jag säger då det....kunde man ju räknat ut...

Så idag har denna ädla mor varit i staden och kontrollerat stooooor arg fågel status i leksaksbutiken, men nej si det hade dom inte...(hör hur jag suckar mycket uppgivet...)Här kan man utan nån som helst överdrift säga att jag blev lite trött.
Ok, handlingens kvinna som man är sladdar man väl in till tygbutiken och köper lite tyg då, det blir till å gasa lite med symaskinen alltså. Som om man borde sett det komma... Ja det borde jag nog...

Hej hopp hörni

mvh/mamman med oturmedlottköpen

Tjena mors på er!!!


Nu börjar det nog bli dags att ge lite liv ifrån sig, va?

Jag får väl säga till mitt försvar att jag har inte varit annat än sjuk sen i maj, och det mina vänner är ju super kul, eller. NÄEJ!
Nåja, nu e jag ´bara´ lite förkyld med snoren hängandes ner i knävecken. Alltid lika kul. Min svägerska sa att  det är nog vädret... Jaa´a, kanske det, för det här med sommarvädret är ju en historia för sig...

Såå, nu får man ta och rycka upp sig bäst man kan tänker jag, och inte sitta och snora i nåt undangömt hörn för sig själv. Så därför, tadaa, gör jag ett litet inlägg här.

Dessa hjärtliga pannlappar gjorde jag för ett tag sen och så sydde jag också såna med prickar på, mucho gulligt, med prickar, jamen ni förstår ju... Vad som är lite mindre gulligt är ju förstås att teknikpuckot, dvs, jag, inte lyckats få in bild på dom prickiga... Nä si det lyckades inte, det. Fast jag försökte, det gjorde jag... Så ni får hålla tillgodo med rutiga, jag förstår här att besvikelsen är stor, ha ha...

Jag lyckades få in bilderna  (på dom prickiga)  från kameran till datorn  (+ ca 200 andra bilder som inte skulle dit)  men sen hände nåt riktigt märkligt,  (vem vet, kanske det var nåt riktigt skumt som hände, typ X-files, eller nåt sånt..)  endel bilder försvann, inte alla men en del... Varför bara vissa bilder?? Undrade jag i mitt stilla sinne, stilla och stilla föresten, just då kan jag informera om att så värst stilla var det inte... Mera åt det hållet att man hade lust att riva sitt slitna hår och skrika riktigt nittons högt, ja så var det, ifall ni undrar, menar jag...

Jag ska försöka på nytt, så kanske jag lär mig nåt på kuppen,  ni vet det där med att lära gamla hundar sitta,,, och bla bla bla. Kan väl inte vara såå svårt, så tänker jag alltid FÖRE, men sen när det krånglar så kan jag avslöja att då tänker jag allt lite mörkare tankar... Nåja, man får vara tacksam för det lilla och titta två gånger på dom rutiga istället, så det uppväger lite liksom...

Nu ska jag gå och göra en sittning vid min kompis symaskinen, hon e mycket medgörligare än vilken datorburk som helst, sådeså!



Kramelikram och hälsningar från teknikidioten

Träningsvärk....

Tjohoo där ute!!


Jag är en sån där tråkig människa (och kanske lite, lite galen)  som gillar att träna. Ganska mycket och det är sånt som får endel människor att få riktigt dåligt samvete, eller nåt annat onödigt, i samma stil. Varför vet jag faktiskt inte, för det är ju verkligen upp till var och en, om man vill träna och hur mycket.
Folk får ett speciellt ansiktsuttyck när man säger att man gillar att sladda in till gymmet med bredsladd och så börjar dom oftast säga saker som tex; Jaaa, jag skulle också behöva gå, men tiiiiden räcker inte till... eller så säger dom; Oj vad du e duktig! Jag ska nog också börja....

Men faktum är att jag gör det inte för att va duktig eller för att kunna skryta och säga att jag minsann, går på gym jag. Nej, jag gör det för att annars skulle min klena kropp inte hålla ihop alls, jag lovar, jag skulle falla sönder som en gammal söndervittrande stenmur, eller nåt annat ännu värre... Att jag sen gillar´t är ju  en väldans trevlig bonus.
Här i veckan var jag och tränade med en personlig tränare, mycket kompetent sådan kan jag lova, jag har en sjuhelsikes träningsvärk på alla möjliga och omöjliga ställen... Och det var i tisdags och idag är det fredag.
Visserligen är det inte så farligt nu längre men jisses.... anåda... vilken ... jädra ... träningsvärk... jag... haft...SKÖÖNT!!   Eller så...


Här i residenset är det nu filmkväll med barnen och chipsskålarna är fyllda till brädden, men knappast så länge till, en annan har nämligen gaaaanska svårt att hålla fingrarna i styr när det gäller chips.... Och det gäller alla i familjen, jag är inte värst kan jag meddela . Det finns det andra kandidater till.  Jag nämner inga namn men en liten ledtråd är att han är på jobb i skrivandets stund, så chipsskålen är all mine, nåja lite till barnen också, så dom inte får traumatiska minnen från barndomen att dras med när dom blir äldre...

Näej hörni, dethär liknar ju inget, här sitter jag och plitar på datorburken medans arvingarna malar in chips som om dom fick bussigt betalt...  HUGALIGEN, måste rusa... så jag hinner få lite onyttigheter i mig jag med.

Seees!

Om ungen vill ha en arg fågel.....

Goddagens alla underbara som läser detta....

Sonen har ju fastnat för dessa arga fåglar, och jag begriper nada... Lyckligtvis behöver jag ju inte kunna varken ladda ner eller spela spelet eller göra nåt annat med det hela,  trodde jag ja.... Sonen hade andra planer kan jag meddela.

Imorse säger han snusförnuftigt: maaammma, du vet dom där ängri böörds...
Jag: Jaaa?
Han: Jaaag veeet, du kan ju sy en till mej, braaa vaaa!!!!!!
Jag: Nu?
Han: Jaaa, kom vi går och letar efter tyg! (låt mig bara vänligt meddela att i detta huset behöver man inte leta speciellt länge efter tyg, min samlargen verkar vara gaaanska så stor och välutvecklad när det gäller just tyg)

 Pojken e väldigt entusiastisk över det hela så det e bara att hänga på, jag  försöker lite lamt säga att kanske senare men han matar på som aldrig förr och vad ska en stackars mor göra??? Göra ungen besviken och få höra detta nojs hela dagen eller försöka att snabbt sy en sådan däringa arg sak.

De e ju underbart så länge barnen tycker att mamma och pappa är helt enkelt som gudar och klarar av precis VAD som HELST!! Bara att känna sig smickrad alltså, för det tar slut och sen tycker dom att man ingenting begriper..

Sagt och gjort, det är bara att snabbt skrida till verket, hmmm, hur göra? Det enda jag har att gå efter är en bild på hans t-shirt.... Fiiint! Fundera fundera fundera, här e de fullt upp i vindskontoret det kan jag lova...

Nåväl, här skiner solen och jag ska åka med min goda vän C och fika på café, så jag har ju inte direkt hela dan på mig.... Fundera lite mera och då kommer jag på att jag syr fågeln som en trekant, men det förslaget gillades inte: Fööör maaammma, den fågen e ju guuul och jag vill haaa den svarta fågeln!!!! Här muttrar den halvirriterade mamman någonting om bortskämda barn, och andra inte lämpade för eftertryck osande ramsor...

Såå, jag måste sy den som en rund boll alltså, jaaa va sjutton el. kanske nitton, ingen räknar.. då är det ju `bara` att klippa ut ellipser och sy ihop dom....
Resultatet blev ganska bra till slut och efter några tillbakaskickningar till tillverkaren (jag) från beställaren (sonen) för den MÅSTE ju se ut som på t-shirten, så blev det arga fågelskrället så här.

Nu skulle man ju tycka att allt skulle vara lugnt och frid och fröjd,    ha ha haaaaa, tillåt mig storflabba,
-maaaammmma!
-Jaa?
-Vi syr en till!!!  Vi kan ju sy ALLA ängri bööörds som finns!!!! Vi gör det NU!!!!
-Men suck....


Kram/ Tfötta, jagmenade trötta mamman