torsdag 28 juni 2012

Tjena mors på er!!!


Nu börjar det nog bli dags att ge lite liv ifrån sig, va?

Jag får väl säga till mitt försvar att jag har inte varit annat än sjuk sen i maj, och det mina vänner är ju super kul, eller. NÄEJ!
Nåja, nu e jag ´bara´ lite förkyld med snoren hängandes ner i knävecken. Alltid lika kul. Min svägerska sa att  det är nog vädret... Jaa´a, kanske det, för det här med sommarvädret är ju en historia för sig...

Såå, nu får man ta och rycka upp sig bäst man kan tänker jag, och inte sitta och snora i nåt undangömt hörn för sig själv. Så därför, tadaa, gör jag ett litet inlägg här.

Dessa hjärtliga pannlappar gjorde jag för ett tag sen och så sydde jag också såna med prickar på, mucho gulligt, med prickar, jamen ni förstår ju... Vad som är lite mindre gulligt är ju förstås att teknikpuckot, dvs, jag, inte lyckats få in bild på dom prickiga... Nä si det lyckades inte, det. Fast jag försökte, det gjorde jag... Så ni får hålla tillgodo med rutiga, jag förstår här att besvikelsen är stor, ha ha...

Jag lyckades få in bilderna  (på dom prickiga)  från kameran till datorn  (+ ca 200 andra bilder som inte skulle dit)  men sen hände nåt riktigt märkligt,  (vem vet, kanske det var nåt riktigt skumt som hände, typ X-files, eller nåt sånt..)  endel bilder försvann, inte alla men en del... Varför bara vissa bilder?? Undrade jag i mitt stilla sinne, stilla och stilla föresten, just då kan jag informera om att så värst stilla var det inte... Mera åt det hållet att man hade lust att riva sitt slitna hår och skrika riktigt nittons högt, ja så var det, ifall ni undrar, menar jag...

Jag ska försöka på nytt, så kanske jag lär mig nåt på kuppen,  ni vet det där med att lära gamla hundar sitta,,, och bla bla bla. Kan väl inte vara såå svårt, så tänker jag alltid FÖRE, men sen när det krånglar så kan jag avslöja att då tänker jag allt lite mörkare tankar... Nåja, man får vara tacksam för det lilla och titta två gånger på dom rutiga istället, så det uppväger lite liksom...

Nu ska jag gå och göra en sittning vid min kompis symaskinen, hon e mycket medgörligare än vilken datorburk som helst, sådeså!



Kramelikram och hälsningar från teknikidioten

fredag 8 juni 2012

Träningsvärk....

Tjohoo där ute!!


Jag är en sån där tråkig människa (och kanske lite, lite galen)  som gillar att träna. Ganska mycket och det är sånt som får endel människor att få riktigt dåligt samvete, eller nåt annat onödigt, i samma stil. Varför vet jag faktiskt inte, för det är ju verkligen upp till var och en, om man vill träna och hur mycket.
Folk får ett speciellt ansiktsuttyck när man säger att man gillar att sladda in till gymmet med bredsladd och så börjar dom oftast säga saker som tex; Jaaa, jag skulle också behöva gå, men tiiiiden räcker inte till... eller så säger dom; Oj vad du e duktig! Jag ska nog också börja....

Men faktum är att jag gör det inte för att va duktig eller för att kunna skryta och säga att jag minsann, går på gym jag. Nej, jag gör det för att annars skulle min klena kropp inte hålla ihop alls, jag lovar, jag skulle falla sönder som en gammal söndervittrande stenmur, eller nåt annat ännu värre... Att jag sen gillar´t är ju  en väldans trevlig bonus.
Här i veckan var jag och tränade med en personlig tränare, mycket kompetent sådan kan jag lova, jag har en sjuhelsikes träningsvärk på alla möjliga och omöjliga ställen... Och det var i tisdags och idag är det fredag.
Visserligen är det inte så farligt nu längre men jisses.... anåda... vilken ... jädra ... träningsvärk... jag... haft...SKÖÖNT!!   Eller så...


Här i residenset är det nu filmkväll med barnen och chipsskålarna är fyllda till brädden, men knappast så länge till, en annan har nämligen gaaaanska svårt att hålla fingrarna i styr när det gäller chips.... Och det gäller alla i familjen, jag är inte värst kan jag meddela . Det finns det andra kandidater till.  Jag nämner inga namn men en liten ledtråd är att han är på jobb i skrivandets stund, så chipsskålen är all mine, nåja lite till barnen också, så dom inte får traumatiska minnen från barndomen att dras med när dom blir äldre...

Näej hörni, dethär liknar ju inget, här sitter jag och plitar på datorburken medans arvingarna malar in chips som om dom fick bussigt betalt...  HUGALIGEN, måste rusa... så jag hinner få lite onyttigheter i mig jag med.

Seees!